Köpta upplevelser

Hade en bisarr dröm igår natt. Vi spelar väldigt mycket Settlers, ett spel där man bygger byar, städer och vägar med hjälp av resurser som man samlar på sig. I min dröm köpte man inte byar, städer eller vägar. För resurserna man samlade på sig fick man köpa upplevelser. Man kunde få se sina döda barn igen. Det kunde vara att man fick se sina barn gå förbi, vinka, leka, dansa. Lite allt möjligt. Men man kunde aldrig röra dom. Bara titta. Vi var flera föräldrar med döda barn som satt och spelade. Det enda jag minns att jag kunde "köpa" var att se Klara och Gustav gå förbi mig. Dom gick tillsammans, hand i hand. Och dom såg glada ut.

Hemma från Sälen

Hemma efter en underbart skön i Sälen. Nu ligger jag i soffan och mår lite sisådär. Illamåendet sitter i och idag fick vi stanna bilen på vägen hem så jag fick gå ur och spy lite. Med Klara och Gustav försvann illamåendet över en natt, natten mellan vecka 12 och 13. Nu är jag i vecka 15 och mår lite illa hela tiden.

Nästa år hoppas jag att vi har en liten knodd med oss till Sälen.

100 dagar.

Det regnar på vår minisemester. Typiskt, men det är mysigt ändå. Sitter inne och spelar spel.  

Idag fyller Pyret 100 dagar och jag har gått 35,7% av tiden. Hurra för Pyret!


Gräs

Jag brukar aldrig känna av pollenallergin på sommaren utan bara på våren. Men den här sommaren hade det varit trevligt att kunna ta en tablett då och då när jag skulle vilja stoppa en diskborste i halsen och riva runt lite. Stundtals kliar det som tusan.

Imorrn beger vi oss på minisemester. Närmsta sjukhus är uppkollat. 10 mil är det dit. När vi kommer hem igen är jag i vecka 15. Sakta sakta kryper tiden fram.

Ultraljud 4

Jodå, Pyret lever fortfarande. Jag anade det efter spyan igår. Men det blev ändå känslosamt när det var dags för ultraljudet. Man hinner tänka så väldigt många tankar på så väldigt kort tid. Blev dock ingen bild den här gången tyvärr. Det får vänta till det är dags för rutinultraljudet i augusti.

Vilken dag!

Vi åkte hem till ett par kompisar för att ha en heldag med spel. Började må illa när jag gick hemifrån och det blev inte bättre av att tunnelbanan åkte fram som en jojo. Väl framme hann jag säga hej till dom som var där. Sen fick jag springa in på toa och få ur mig en kaskadspya. Helt otippat. Har inte spytt en enda gång hittills och så kommer det en bamsespya i vecka 14. Skumt! Jag tog igen allt jag missat. Haha!

Sen mådde jag bra igen och vi börjar packa upp spelet. Precis när vi ska börja säger dom helt plötsligt att vi inte alls ska spela spel. Utan KJ och jag ska få vårt "straff" för att vi gjorde en hemlig snabbvigsel och stack till Thailand direkt efteråt. Som en försenad och kombinerad möhippa och svensexa. Vi som tyckte att det var skönt att slippa undan sånt. Men det var bara på med den tilltänkta outfiten och ögonbindel. Sen satte dom oss i bilen och började köra runt oss. Det blev en trevlig dag som avslutades med picknick på fjäderholmarna. Fast när jag insåg att vi skulle åka båt började tankarna mala i huvudet. Vart ska vi åka? Hur långt bort är det? Hur snabbt kan man ta sig till sjukhuset därifrån? Man blir lätt knäpp i huvudet vid såna här graviditeter. 

Vi kom väldigt lindrigt undan och det var väldigt trevligt och roligt. Även om jag känner att jag aldrig mer vill vara utklädd till pirat i city igen. Vi hann ändå köra ett spelparti efteråt eftersom vi körde hem till kompisarna igen efteråt. KJ och jag kom trea. Huvudsaken var att vi inte kom sist i alla fall. :-)

Med tanke på spyan idag är jag inte lika orolig inför ultraljudet imorrn. Kändes som att Pyret ville säga åt mig att ta det lugnt.

Förlossningen all over again

Det där om förlossningssmärta etsade sig fast i mitt medvetande när jag skulle somna och jag drömde såklart att jag födde Klara och Gustav igen. Det var lika hemskt den här gången. Ska nog hålla mig till att läsa om veckorna och inte massa annat trams.

Vecka 14 idag. Men det har börjat krypa lite i mig igen att Pyret har dött. Jobbiga tankar som flyger förbi en millisekund men som sätter sig ändå. Måste få ett livstecken. Rinde MVC nu på morgonen som fixade en ultraljudstid åt mig på måndag. Skönt!

Men annars är allt bra.


Ha, ha, ha

Så här står det i MAMMAPRAKTIKA om förlossningssmärta:

Det gör ont att föda barn. Det gör vansinnigt ont. Men det gör ont på ett alldeles eget sätt. Det är en smärta som skiljer sig från all annan smärta så mycket att det egentligen borde finnas ett eget ord för förlossningssmärta. Ett ord som omfattar framsteg, meningsfullhet, övergående och glädje. Det finns ingen grymhet, meningslöshet eller oändlighet med förlossningssmärtan.

Tillåt mig att hånskratta.

Som sagt, jag är lättprovocerad.

Ballonger

Vi hade tur med vädret och solen började skina nu på kvällen. KJ och jag möttes upp på kyrkogården när han åkte från jobbet. Vi blåste ballonger som vi skrev på och knöt upp i ett av träden i barnlunden. Sen satte vi oss på en bänk och då brast det för båda två. Helt plötsligt blev allt jättejobbigt och livet kändes fruktansvärt orättvist. Och stackars KJ var tvungen att fira sin födelsedag i en barnlund blåsandes ballonger till sina döda barn. Så ska inte världen vara. Men det blev jättefint! Och kaninerna var där och skuttade omkring som dom brukar. Vi tror att det är Klara och Gustavs kaniner. Efter att ha suttit och tittat och pratat lite tog vi oss till vår kvarterskrog och åt gott för att fira KJ. Nu blir det film och Ben och Jerrys. Hipp hurra för min fina familj!


Hipp hurra för kalas

Idag blir det storkalas i vår speciella familj. KJ fyller 28 och Klara och Gustav fyller 6 månader. Fast egentligen skulle dom ha fyllt 2 månader om dom inte hade haft så bråttom ut. Imorse låg vi i sängen och pratade och undrade hur födelsedagen hade sett ut med två småttingar här hemma. KJ kom fram till att vi troligtvis inte skulle ligga kvar i sängen i alla fall. Får se om vädret tillåter en promenad till minneslunden när KJ kommer hem från jobbet. Isåfall ska barnen få ballonger. Sen blir det restaurangbesök får oss och Pyret.

Kärlek

Jag är så glad att jag har KJ. Vi är ett sånt starkt och bra team och har det så himla bra tillsammans. Efter att vi fick Klara och Gustav har vi blivit ännu mer sammansvetsade. Vi har det så himla kul tillsammans och kan göra de mest knäppa grejerna. Vi brukar säga att det är tur vi har varandra för ingen annan skulle stå ut med oss. Utan KJ blir det så tyst och tråkigt här hemma. Han var och hälsade på en kompis lördag-söndag och det känns direkt. Så när han kom hem och jag hade varit hemma och haft det tråkigt liiite för länge tyckte jag det var skönt att klänga och hänga lite på honom i soffan. Det tyckte nog inte han var lika skönt eftersom han efter ett tag utbrister: Du har ett eget skelett, använd det! Varpå jag börjar asgarva. Haha! Kärlek!

Shorts

Det är galet varmt idag. Det utlovades regn och åskväder på eftermiddagen men det har jag inte sett röken av. Så jag begav mig ner till city och kompromissade mig fram till ett par shorts. Rätt modell men fel färg. Men det är ett par shorts i alla fall. Nu har jag suttit på balkongen och ätit melon och läst lite bok. Det fläktar skönt på femte våningen. Mitt i all värme är jag glad att jag inte är höggravid. Det måste vara tusen gånger värre en sån här dag.
 


Dessa var jag ute efter. Men det blev grå tillslut.
Mudden går ju att vika ner en bit. Annars får jag värmeslag.


Vecka 13

Pyret överlevde natten och jag är nu i vecka 13. Därmed är 30,4% av tiden avklarad. Hipp hurra!

Sista träffen med kuratorn

Träffade min kurator idag. För sista gången. Jag kände att det räckte nu. Efter att allt det praktiska med Klara och Gustav har blivit klart har jag känt att den tyngden har släppt och att det är lätt att andas igen. Dessutom tar oron över den nya graviditeten inte tag i mig så jag inte kan hantera den. Jag har mina knep och jag känner att jag är färdig hos kuratorn. Däremot fick jag numret till kuratorn som ska ta över efter min kurator när hon slutar. Ifall jag längre fram känner att jag behöver träffa någon. Men idag gick jag därifrån och var stolt och imponerad över mig själv och hur jag har tagit mig hit jag är idag. I januari hade jag aldrig trott att jag skulle kunna må så här bra redan nu.

Visst, vissa saker är fortfarande jobbiga. Som tex idag när jag stod inne på HMs MAMA-avdelning för att försöka hitta ett par shorts. Då gick en tjej jag träffade på en mammagrupp på MVC förbi med sin bebis. Jag såg att hon kände igen mig och hon undrade nog vad jag gjorde där helt ensam bland mammakläderna. Det kändes... Men det blev iaf inte några shorts. Antingen var dom för stora eller för små och dom är slutsålda på nätet. Får jaga vidare.

Om pyret vill stanna kvar till imorrn så tar jag mig in i vecka 13. 12+0. Och dom "magiska" veckorna är passerade. Ett delmål. Därmed börjar restriktionen att inte bära tungt att gälla. Idag fixade jag en del av problemet genom att köpa mig en shoppingvagn. En sån där som pensionärerna brukar dra efter sig. Svart med stora prästkragar på. Typ... Inte så pjåkigt.


Godis till barnen

Vi tog en promenad och hälsade på Klara och Gustav ikväll. Premiärvisit. Jag hade pimpimtablettaskar med mig och barnen fick varsin pimpimbåt. När man är så liten ska man inte äta massa godis men vi gjorde ett undantag idag. Så EN liten båt kunde dom få smaska på. Vi la två små båtar på en sten som dom kunde få sen. Men vi sa åt dom att dom inte fick äta så dom andra barnen såg.

Men vi märkte att dom inte behöver gå hungriga där i barnlunden i sommar. Det fanns så mycket smultron att det var som röda mattor på marken. Helt galet mycket. Så vi tog lite och åt. Gott gott!


Brevet kom idag

Idag kom brevet från kyrkogårdsförvaltningen att Klara och Gustav finns i barnlunden. Känns bra att dom äntligen är hos sina kompisar så dom kan springa omkring på gräsmattan och leka när ingen ser. Fina pluttarna! Nu kommer mamma, pappa och pyret och hälsar på.


Fika

Hemma efter en supertrevlig tretimmarsfika men en annan änglamamma som jag lärt känna via FL. Vi pratade om stort och smått och ska absolut fortsätta träffas. Vi satt inne. Helt galet varmt ute. Men skam den som klagar på värmen när den väl har kommit tillbaka. Fast jag klagar lite ändå. Det är nämligen inte lätt att motivera sig till att skriva examensarbete när det är 26 grader och sol ute.

Tilllägg: Nu är det Måns på Allsången. Måste titta så jag kan följa Aftonbladets hyllningar/sågningar imorrn.

Sommar

Enligt statistiken är midsommar över. Välkomna tillbaka! :-)

Har suttit hela eftermiddagen och diskuterat sorg med en kompis. Trevligt hade vi! Vi pratade om folks bemötande och hur vi själva reagerade på det. Det är väldigt lika även om sorgen har sitt ursprung ur olika saker.

Det finns ett avsnitt från P1:s Sommar som är himla bra. Det är Malin Sävstam, som har skrivit boken När livet stannar som jag skrev om för några månader sen, som pratar. Himla bra! Finns som ljudfil här.

200

200 dagar kvar till BF. Långt kvar...

Bakfulla läsare?

Det är lite roligt att kolla på statistiken dom här dagarna. Igår var det midsommarafton och folk firade istället för att läsa bloggar. Idag är folk bakfulla och ännu färre läser bloggar. Skönt att slippa sånt!

Satt i en stol på baksidan och njöt idag när mamma kom ut och berättade att min gamla klasskompis gick förbi med barnvagn på vägen. Vill varken se eller höra sånt. Vill inte se folk jag känner lyckliga över sina nyfödda bebisar. Det gör för ont. Har senaste gångerna jag har varit hemma hos mamma och pappa och varit på en viss promenadrutt undvikit att avsluta den på hennes föräldrars gata bara för att inte riskera att möta henne och hennes mage eller eventuella bebis. Nu finns bebisen och det gör så ont.

Men en sak som gjorde mig superglad nu på kvällen var att jag fick veta att en änglamamma har plussat. Sånt gör mig glad och det gjorde min kväll. Nu håller jag alla tummar och tår jag har att det ska gå bra.

Inget illamående idag. Hoppas det har börjat släppa nu.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0