Naivt tänkande
Innan jag blev gravid levde jag i tron om att efter 12 veckor, då den största missfallsrisken är över, är de resterande veckorna bara en transportsträcka till den dagen man sitter med ett levande barn i famnen. Jag vet att det kan uppfattas naivt och det är otroligt naivt. Jag tänkte så då och jag ser hela tiden nyblivna gravida som tänker precis som jag gjorde. Man har sin egen sanning utifrån sina egna erfarenheter. Man pratar inte om att barn faktiskt kan dö precis när som helst under graviditeten eller till och med kan dö om det föds för tidigt. Ämnet är tabubelagt. Mödravården talar aldrig om det som kan gå fel och i tidningarna läser man bara om barnen som föds för tidigt och överlever, de så kallade mirakelbarnen.
Premiss: Alla kvinnor jag känner eller har hört talas om som har klarat sig förbi vecka 12 får ett levande barn.
Slutsats: Alltså får alla kvinnor, inklusive mig själv, som klarat sig förbi vecka 12 ett levande barn.
Men sanningen förändras över tid...
