Hela familjen på biltur
Det finns inga ord för att förklara hur det känns att kliva in på ett krematorium och se två urnor med sina barns namn på. Sen "kvittera ut" urnorna och stoppa dom i varsin kartong. Sätta sig i bilen med kartongerna i knät och åka iväg. Hela familjen var ute och åkte bil. För första och sista gången. Mamma, pappa och tre barn. Mamma, pappa, pyret i magen och två döda barn i varsin kartong. Det är en så sjuk och overklig känsla att det inte går att förklara. För jag kan inte förstå själv. Det är helt omöjligt. Vi var tvungna att ta en familjebild med KJs mobil bara för att det var så bisarrt. En bild för internt bruk. Som KJ sa: "Den här få vi ta för oss själva. Annars tror folk att vi är galna."
Innan vi åkte till krematoriet var jag i Solna centrum och handlade lite. Såg tre tvillingpar som alla var mellan 2 och 6 månader ungefär. Mammorna köpte kläder till sina barn. Jag gick in på Panduro och köpte två sidenband till mina barn. Ett blått och ett rosa. Dom ska jag knyta runt urnorna imorrn. Varsin fin rosett ska dom få.
Det kommer bli så fint imorrn för våra småpluttar.
Ja, visst var det bissart, men tyvärr er verklighet.Ni har fått gå igenom och uppleva saker som ni inte skulle ha behövt göra. Bilturen, tur att ni kan se det med lite "humor", men det är ju oxå ett sätt att överleva. Minneshögtiden i morgon kommer att bli så fin. Vi ses då. Bamsekram till hela lilla annorlunda familjen.
