En sorts mamma...

Idag kom en klasskompis på besök till skolan. Hennes dotter fyllde två månader idag. Vi hade pratat om att fika tillsammans med våra bebisar. Nu blev det inte så. Jag visste att hon skulle komma och jag ville träffa henne och hennes dotter. Jag måste. När förmiddagens lektion var slut drog jag mig för att gå ner och äta lunch. Skakade som ett asplöv och hjärtat dunkade på i 180. Men till slut gick jag ner med tårarna rinnandes längs kinderna. Det var jobbigt men det gick bra. Mot slutet av lunchen höll jag till och med henne. Hon var jättefin! Lilltjejen... Eller stortjejen om man jämför med Klara som var 26 cm lång och vägde knappt 400 gram.

Ikväll blir det samtalsgrupp igen. Ska ta med tavlan som vi har hängandes vid minneshyllan. Lättare att släpa på den idag när jag åker direkt hemifrån och inte har varit i skolan hela dagen.