Syskon
Varit hos kuratorn idag. Hon berättade att hon skulle sluta. Hon ville att jag skulle veta det nu eftersom jag inte tycker om när folk slutar när jag behöver dom. Kändes sådär. Vi kommer träffas två gånger till under sommaren och sen får jag en ny kurator. Jag kommer nämligen behöva det. Men det känns jobbigt att behöva börja om "från början" igen. Min kurator kan mig, hon vet allt om min sorg och min oro.
Idag pratade vi mycket om att jag har börjat våga tro och hoppas på ett litet syskon till Klara och Gustav. Anledningen till detta är att jag har sett ett litet hjärta slå i mig. Och då är det inte mitt hjärta vi talar om. Innan jag såg hjärtat förnekade jag. Jag vågade inte tro. Jag orkade inte. Det var bara katastroftankar. Nu finns det katastroftankar OCH bra tankar. Men jag är livrädd. Fullkomligt livrädd. Och varningslamporna blinkar röda och ropar "Det kommer gå åt skogen". Men jag vet att alla barn inte dör. Det är bara så att 100% av mina barn har dött.
Om du träffar mig och frågar mig något. Gör det. Men troligtvis vill jag inte prata om det. Jag varken vill eller orkar. Inte riktigt än. Inte i vecka 8. Men jag vill att ni ska veta om det skulle gå åt skogen igen.
Men jag är så glad över pyret. Jag längtar efter ett syskon och förhoppningsvis kommer Klara och Gustav att få en lillebror eller lillasyster. Så snälla lilla pyret. Det är fruktansvärt långt till januari. Men jag ber dig att stanna i mammas mage så ses vi då.
Grattis till att ett till litet pyre flyttat in i din mage. Håller tummar och tår för dig.
När jag blev gravid igen efter jag mist Edvin och Arvid så var jag åxå livrädd. Trodde inte riktigt att det skulle gå bra förrän lillasyster kom ut och skrek efter 38 veckor. Blev nästan chockartat det med, att få en bebis som fick leva. Men det gick bra och det kommer det att göra för dig med. hur mycket otur kan man ha lixom.
Jag vet hur det känns, men försök att njuta åxå, det är viktigt.
Kram på dig och lycka till med din växande mage och lillebror eller lillasyster där inne.
Håller alla tummar, hoppas och längtar!!!!
Glad för eran skull! Hoppas ni också tillåter er att vara det=) hoppas verkligen att allt ska rulla på bra för er!
Stort grattis och jag håller verkligen tummarna för att det ska gå bra denna gång :)
Känner verkligen igen känslorna då jag är gravid i v 16 efter att förlorat min dotter i januari i år. Det tog flera veckor innan jag verkligen kände lycka och glädje över detta lilla barn. Inte för att känslorna inte fanns där utan p.g.a att rädslan överskuggade alla andra känslor.
Jag hoppas verkligen att det går bra för er så ni får ta med er pyret hem.
Massor av kramar
