Att stå ut
Men allt är inte pest! Jag är otroligt lycklig för varje spark jag får. Min älskade lilla skatt som bökar runt och har sig. Nu ska jag krypa i säng och då brukar det bli en väldans fart. Mys! :-)
Jättemånga och långa kramar till dig!!! Vi ses i kväll!
Kära dotter, du har det inte lätt nu. Som du sa, så närmar sig tiden för tvillingarnas födsel. Att du oroar dig är verkligen inte konstigt och att KJ är borta så länge just nu är ingen hit. Men jag hoppas ni kan ta igen lite av det när han kommer hem. Däremot låter det fantastiskt mysigt med allt sparkande i magen. NJUT av det allt vad du kan och sjung en sång för lillen. Ge honom en alldeles speciell sång, som får följa honom sedan oxå. Bamsekram. Vi ses i kväll!
Det hjälper inte så mycket men jag kan ana vad ni går igenom just nu, är inte många veckor sen jag var där själv..
vad skönt att även ni verkar ha en livlig bebis, det gör ju att man i alla fall blir lite tryggare men helt trygg kommer vi aldrig att få vara..
Håller mina tummar för er..Kramar
Annica: Tack! Jodå det hjälper att veta att någon förstår hur det känns. Vi har ju även liknande förluster. Kram!
Jag har också varit där själv, men för fyra år sen. Har ju fått två barn efter vi miste våra tvillingpojkar. Och gud så oroligt det har varit när jag väntat dom. Men det gick bra iaf och det är så fantastiskt när det väl får gå bra. Jag önskar er all lycka med Lillen i magen.
PS. Mina barn har också varit väldigt livliga i magen, det kanske är för att påminna oss oroliga änglamammor att de är vid liv där inne. För att lugna oss lite iaf. Stor kram. Terese
